Varför en gemensam standard?
Ingenting hindrar dig i teorin från att hitta på egna kontonummer. I praktiken vore det opraktiskt: bokföringsprogram, deklarationsblanketter, bokslutsmallar och årsredovisningar bygger alla på att kontona ligger där de brukar ligga. BAS-kontoplanen är ingen lag, men den är den standard som allt annat förutsätter.
Planen uppdateras årligen och finns i olika omfattning. Ett litet tjänsteföretag använder kanske trettio konton, ett industriföretag flera hundra. Du väljer själv hur stor del du aktiverar.
Kontoklasserna 1–8
Första siffran i kontonumret avgör vad slags konto det är. Det är den viktigaste strukturen att ha i huvudet:
| Klass | Innehåll | Hamnar i |
|---|---|---|
| 1 | Tillgångar | Balansräkningen |
| 2 | Eget kapital och skulder | Balansräkningen |
| 3 | Rörelsens intäkter | Resultaträkningen |
| 4 | Varor, material och vissa köpta tjänster | Resultaträkningen |
| 5–6 | Övriga externa kostnader | Resultaträkningen |
| 7 | Personalkostnader och avskrivningar | Resultaträkningen |
| 8 | Finansiella poster och skatt | Resultaträkningen |
Enkelt uttryckt: klass 1 och 2 beskriver ställningen, klass 3 till 8 beskriver resultatet. Ser du ett kontonummer som börjar på 1 eller 2 vet du direkt att det rör en tillgång eller en skuld.
Hur numret byggs ut
Efterföljande siffror gör kontot successivt mer specifikt. Ett tillgångskonto som börjar på 19 rör likvida medel, och ett konto i 24-serien rör kortfristiga skulder till leverantörer. Några konton du garanterat kommer att stöta på:
| Konto | Namn | Används för |
|---|---|---|
| 1510 | Kundfordringar | Fakturor du skickat men inte fått betalt för. |
| 1930 | Företagskonto / checkkonto | Företagets löpande bankkonto. |
| 2440 | Leverantörsskulder | Fakturor du tagit emot men inte betalat. |
| 2610 | Utgående moms, 25 % | Moms du debiterat kunder. |
| 2640 | Ingående moms | Moms du betalat på inköp. |
Slå upp resten. Kontonummer ska hämtas ur den aktuella BAS-kontoplanen, inte ur minnet – det finns gott om konton som ligger nära varandra i nummer men betyder helt olika saker. Kontrollera alltid mot den officiella planen för det år du bokför, eller mot kontolistan i ditt program.
Så väljer du rätt konto
- Bestäm vad posten är. Är det en tillgång, en skuld, en intäkt eller en kostnad? Det ger dig kontoklassen.
- Gå nedåt i detalj. Leta upp den grupp som bäst beskriver händelsen, och välj kontot inom den.
- Var konsekvent. Samma sorts utgift ska hamna på samma konto varje gång. Annars blir jämförelser mellan år meningslösa.
- Håll planen liten. Fler konton än du behöver ger fler tillfällen att välja fel. Lägg till konton när ett verkligt behov uppstår.
Kontoplan och rapporter hänger ihop
Eftersom kontonumren är standardiserade kan programmet automatiskt bygga resultaträkning, balansräkning och underlag till årsredovisningen utan att du talar om vad varje konto betyder. Det är också därför en felaktig kontering sällan syns direkt – den dyker upp först när en rapport ser konstig ut. Ytterligare ett skäl att stämma av löpande.